När en person avlider är det de närmast anhöriga som har ansvaret att förvalta dödsboet. För att kunna sköta alla ärenden för dödsboet behöver man ett dödsfallsintyg med släktutredning som kan beställas från Skatteverket. Ett dödsfallsintyg med släktutredning är en handling som innehåller information om när en person har avlidit och vilka efterlevande som finns.
När en person avlider ska en läkare tillkallas som fastställer dödsfallet. Läkaren skriver då ett dödsbevis som skickas till Skatteverket och ett dödsorsaksintyg som skickas till Socialstyrelsen. Dessa myndighet ser i sin tur till att andra myndigheter meddelas om dödsfallet, därför behöver anhöriga aldrig kontakta någon myndighet.
När behöver man ett dödsfallsintyg?
Så snart Skatteverket registrerat dödsfallet när de fått in dödsbeviset från läkare, kan vem som helst beställa ett dödsfallsintyg. Intyget behövs för att styrka rätten att hantera den avlidnes ekonomi i kontakt med banker och diverse myndigheter. Finns det flera dödsbodelägare behöver man dessutom en fullmakt från de övriga för att kunna sköta dödsboets olika ärenden.
Här är några exempel på när ett dödsfallsintyg med släktutredning krävs:
Om man ska ansöka om efterlevandepension hos Pensionsmyndigheten.
När man ska betala räkningar för dödsboets räkning.
När abonnemang ska avslutas som till exempel telefon, Tv och internet.
Säga upp den avlidnes olika avtal.
Eventuellt kräver försäkringsbolaget att man uppvisar ett dödsfallsintyg
Ärenden på Försäkringskassan.
Skatteverkets online-tjänst
Skatteverket tillhandahåller en online-tjänst där begravningsbyråer, banker, försäkringsbolag, begravningshuvudmän, pensionsbolag och krematorier kan beställa och skriva ut ett dödsfallsintyg med släktutredning direkt.
I de fall då någon annan än dödsbodelägare ska sköta om dödsboet behöver man ett så kallat vårdnadsintyg istället, som visar att man tar hand om den avlidnes bo. Personen har då rätt att till exempel betala räkningar och hämta ut försändelser på postens utlämningsställen i den avlidnes namn.